Nya perspektiv på problemlösning

Om jag hade varit biltillverkare och velat utveckla ett fordon. Vad hade jag gjort då?

Kanske hade jag skapat ett koncept utifrån min idé, designat och byggt en prototyp som jag sen hade testat. Sen hade jag samlat på mig feedback och ändrat saker på nästa prototyp, innan jag på nytt testade den, tills jag var redo att sälja den vidare till mina kunder.

Eller så hade jag kunnat göra som Fiat…

2009 beslöt sig Fiat för att skapa en ny produkt. Idén var att skapa en bil tillsammans med internetanvändarna, men i stället för att skapa en tävling och hitta den bästa idén för att kora en vinnare, bjöd man in konsumenter som kunde dela med sig av sina tidigare erfarenheter och komma med nya idéer. Tillsammans designade de en bil med namnet ”Fiat Mio” (eller ”My Fiat”), som underströk att produkten tillhörde konsumenterna. Inom tolv månader hade Fiat fått förslag från mer än 17 000 personer i totalt 160 länder, där resultatet blev världens första crowdsourced bil (Quesenberry, 2021, 292).

Inget nytt

Crowdsourcing är ett begrepp som myntades 2005, och som innebär att en grupp eller organisation, tar hjälp av allmänheten för att lösa olika uppgifter eller för att tackla ett problem. Quesenberry (2021, 293) beskriver det som hur målet är kombinationen mellan kreativitet och expertis för att släppa loss innovation utanför ”boxen”. Men begreppet är långt ifrån ett nytt fenomen, även om ordet är relativt nytt.

1714 hade den brittiska regeringen problem med longituden, det som kallas ”longitudsproblemet”. På den tiden fanns det ännu ingen metod för att avgöra longitud till havs, vilket bidrog till en lång rad förlisningar och drunkningsolyckor. Regeringen utlyste därför en tävling där belöning på 20 000 pund utlystes till den som lyckades knäcka nöten. Crowdsourcing-kampanjen blev ett lyckosamt drag eftersom två bidrag som lämnades in, löste problemet. Ett annat exempel som visar på att Crowdsourcing inte är något nytt begrepp, är tävlingen som Toyota utlyste 1936 och som resulterade i 27 000 inlämnade bidrag som genererade i företagets välkända logotype.  

Den brittiska regeringen hade problem med longituden ”longitudsproblemet”

Elvis Presley uttryckte att livekonserter var hans favoritdel av verksamheten, på grund av att det var spännande med den elektricitet som genererades i publiken och på scenen (Quesenberry, 2021, 290). På sina livekonserter fick han direkt veta vad publiken tyckte, istället för när han spelade in en skiva och tillbringade veckor i studion, och sen behövde vänta i flera månader på feedback. På samma sätt som artister interagerar med sin publik, kan sociala medier ge en marknadsförare en nivå av en publikinteraktion i realtid.

Ett annat begrepp

Crowdfunding är ett annat begrepp och som innebär ett alternativt sätt att finansiera ett projekt eller en verksamhet. En entreprenör kan till exempel presentera sin idé på en crowdfundingsajt och söka finansiering från vem som helst i hela världen. Ordet crowdfunding kom till 2006, men fenomenet fanns långt tidigare. Exempelvis bad Mozart sina supportrar att betala för en pianokonsert i förskott, i Wien 1783. Ett annat exempel är när den amerikanska regeringen saknade medel för att finansiera Frihetsgudinnans sockel 1885, och en tidningsmakare vid namn Joseph Pulitzer samlade in bidrag från 160 000 personer.

Det finns många historiska exempel på såväl crowdsourcing som crowdfunding, men efter internets genomslag förändrades förutsättningarna radikalt med plattformar som GoFoundMe och Crowdrise. Likt Quesenberry (2021, 293) ställer jag mig frågan: ”Varför fortsätta att gissa vilka funktioner och produkter konsumenterna vill ha när marknadsförare helt enkelt kan fråga?”